Illustration Kerstin Holmstedt
Sjöfart, lurendrejeri och röveri
Handelsverksamheten i Lödöse gav även inte bara de utländska utan även de inhemska Lödöseborna möjlighet att söka försörjning och äventyr. Två Lödöseborgare som på 1400-talet gav sig ut på internationellt vatten hette Sten Laurensson och Magnus Tornbernsson.
Lurade till sig reparationsmaterial Troligen uppkom under resans gång skador på deras fartyg, vilket vid ankomsten till Danzig tycks ha varit behov av reparation. Från Danzigs borgare kom nämligen senare klagomål på att dessa två köpt ”takel und touwe”, det vill säga rigg- och tågvirke, av den holländske skepparen Peter Leddige, mot löfte att betala varorna vid överenskommet tillfälle, men sedan försummat att göra rätt för sig.
Plundringar vanligt Att färdas över internationella vattenleder under medeltiden var annars tämligen riskfyllt. Det var inte ovanligt att handelsskepp överfölls av sjörövare och pirater som lade beslag på godset och fängslade besättningen. Särskilt besvärande för handelstrafiken över västeuropeiskt farvatten var plundringarna under det engelsk-franska kriget.
Tre överfall Denna dyrköpta erfarenhet fick manskapet på ett par Lödöseknutna skepp känna på i mitten av 1400-talet. Båda skeppen var på väg till Brügge. Det ena, lastat med kött, smör, talg och skinn, blev kapat strax utanför hamnen. Det andra fartyget med ombordvarande Lödöseköpmän blev på okänt sätt indraget i striden kring ett överfall på en Bremenskuta, varvid besättningen skadades. Vid samma tid prejade pirater också ett annat fartyg tillhörande Lödöseborgaren Magnus Eskilsson, som tillfångatogs och måste köpas fri mot lösen.
Pernilla Morner, arkeolog
|