KARTOR OCH NYA GRÄNSER
1658, samma år som Bohuslän blir svenskt, ritar den svenske lantmätaren Kjettil Claesson Felterus den första detaljerade kartan över Bohuslän:
Geographisk afrittningh öfver Bahuus Lähn.
Kartan är mycket detaljerad och ger en bra bild över bebyggelse och vägnät. Norr är åt höger. Bilden visar ett utsnitt från nordligaste Bohuslän.
Detalj från området mellan Skee och Blomsholm. Den dubbelstreckade vägen är föregångaren till dagens E6, och man ser Strömsvattnet och Färingen.
Felterus var en av sin tids driftigaste lantmätare och Bohuslän var ett av de landskap han särskilt arbetade med. Men det dröjer tre år innan den nya gränsen mellan Bohuslän och Akershus län blir beslutad. Svenskarna ville dra gränsen i Enningdalsälven mellan Bullarsjön och Idefjorden. Norrmännen däremot ville ha hela älven inom sitt land för att ha kontrollen över de viktiga timmertransporterna upp till Halden. Den norska ståndpunkten segrade och därför går gränsen i en krok åt väster mellan Idefjorden och Norra Bullarsjön. 1661 ritar Felterus den gränskarta som redogör detaljerat för överenskommelsen om gränsens dragning.
Närbild på gränskartan, som visar den röda gränslinjen genom Svinesund. Kartan ritades i två exemplar och undertecknades i Nässlebacka i Naverstad socken i Bullaren den 26 oktober 1661. Du kan se hela kartan på sidan om Freden i Roskilde.
Det var också viktigt att få en bild av landets tillgångar och ett underlag för skatteberäkning. Kung Gustav II Adolf gav år 1628 Andreas Bureus i uppdrag att bygga upp lantmäteriet i Sverige. Kungen ville att ämbetet skulle ansvara för avmätning av alla landskap och att de blev avritade. Allt skulle finnas med; bebyggelse, åker, äng, skog och mark, sjöar, hamnar städer, gruvor mm. Det ingick också i uppgiften att skaffa avritningar av främmande städer och fästningar. När Bohuslän blev svenskt 1658 fanns således en färdig organisation.vars metoder och tillvägagångssätt direkt kunde användas på de nya landskapen.
|