|
Uddevallavarvet och staden
För staden Uddevalla hade varvet en enorm betydelse. Det skapade en möjlighet till försörjning för de boende i området, men också arbetstillfällen för arbetare från andra platser. Varvet värvade folk från varven i Göteborg, men också så långväga ifrån som Finland och Tyskland. Redan tidigt fick man ett problem med att hitta bostäder till alla inflyttade yrkesmän och deras familjer. För att lösa krisen uppfördes baracker runt varvsområdet och på Dalaberg. Det var dock ingen hållbar lösning. 1957 började bostadsområdet Skogslyckan att byggas på Gustaf Thordéns initiativ. De var ett område med både villor och lägenheter.
Fasadskiss på en av tre olika villatyper som uppfördes på Skogslyckan. Från varvstidningen Thordén Times Nr. 1, 1957.
Varvets yrkesutbildningar var en tänkbar väg till försörjning för många uddevallabor då det ledde till jobb på varvet. För att arbetarna skulle ha en meningsfull fritid byggdes en idrottsplats, Oddevallen. Många föreningar och idrottsklubbar startades. Varvet hade sin egen kör som sjöng på många av sjösättningarna, den är aktiv än idag.
Elever framför plåt- och svetsskolan på Båthamnsvägen. Bilden finns i Bohusläns museums bildarkiv. Fotograf okänd.
Efter nedläggningen 1986 såldes Uddevallavarvet. Under 40 år hade de stora tegelhallarna varit karaktärsskapande för varvet och en del av stadens identitet. Med utbyggnaden under mitten av 1970-talet hade bockkranen och det blå huvudkontoret kompletterat bilden. Fällningen av den 127, 5 meter höga bockkranen 1986 var en stor händelse som lever kvar i Uddevallabornas minne.
Huvudkontoret är numera Uddevalla stadshus. Det ursprungliga varvsområdet används fortfarande som industriområde.
|