|
VÄSTKUSTENS BADORTER
Det var mellan Stömstad och Varberg som det växte fram badorter. Vi presenterar de viktigaste här, i någorlunda kronologisk ordning.
Startåren för varje badort är det år det bildades ett bolag på platsen som bedrev badverksamhet.
GUSTAFSBERG
Räknas som den första av Sveriges havsbadorter. Ursprunget var den hälsokälla som än idag finns under restaurangen. Den analyserades 1729 och befanns vara hälsosam, och stadsbor började ta sig hit för att koppla av och dricka det hälsosamma vattnet. Från 1770-talet känner man till ett "brunnshus" över källan. Det ersattes 1790-talet ersätts av ett nytt, vilket i ombyggd form ingår i den nuvarande restaurangbyggnaden. På platsen fanns då också ett skeppsvarv, och från 1776 ett "barnhus", en slags internatskola intiftad av Anders Knape, en av Baggetoftas ägare .
Gustafsberg någon gång kring sekelskiftet 1900. Ute i vattnet de flytande kallbadhusen, bakom dem varmbadhus och några av villorna.
Saltvattensbadande i badkar är känt från 1774, i särskilda rum i brunnshuset. Vid 1800-talets början ökade Gustafsbergs popularitet som badort då den 4-årige kronprinsen Gustaf 1804 vistades här. Nya byggnader började uppföras, med varmbadhus 1814 (ombyggt 1872 till nuvarande utseende), flytande kallbadhus på 1820-talet, societetssalong 1836, och ett antal bostadshus. Man var länge restriktiv till privata bostadshus, de flesta bodde på ett pensionatsliknande sätt i Hotellet, Bikupan, Snäckan och Tvåan. Många bodde också inne i Uddevalla, och färdades med vagn eller båt ut till Gustafsberg.
IDAG: Gustafsberg är den bäst bevarade badortsmiljön som helhet längs västkusten, med flertalet av 1800-talets byggnader bevarade. Vandrarhem i Varmbadhuset, restaurangverksamhet i Badrestauranten och café i det tidigare bostadshuset Snäckan. 26 byggnader inom området är byggnadsminnesförklarade, och området ingår ett naturreservat. Huvudman för verksamheten är Gustafsbergsstiftelsen. www.gustafsberg.se
Läs mer i PLATSER ATT BESÖKA, skriv "Gustafsberg" i Fritextsökningen, eller ladda ner PDF-broschyr.
STRÖMSTAD
Liksom på Gustafsberg var det också i Strömstad en hälsokälla som var ursprunget. Lejonkällan, som den döptes till, började nyttjas för brunnsdrickning på 1780-talet. Ett kombinerat brunns- och varmbadhus fanns där på 1780-talet. Det stigande intresset för hälsosamma havsbad ledde till att badverksamheten utecklades vid 1800-talets början. Det skedde dock inte på samma plats som Lejonkällan, utan mer centralt i staden. Badortsverksamheten blev därmed en del av stadsbilden i Strömstad.
Strömstad 1907. Ovanför segelbåtarna ligger societetshuset, bakom det de två äldre varmbadhusen. På Laholmen kallbadhus och restaurang.
Ett första badhus inne i Strömstad byggdes 1813. De två varmbadhusen som var i drift större delen av 1800-talet byggdes 1827 resp 1843. De låg invid varandra på samma plats som det nuvarande badhuset uppfördes 1909.
Samma område några år efter 1909, sett från Laholmen. Kallbadhuset närmast, till vänster ser man det nya varmbadhuset.
Flera kallbadhus har funnits under 1800-talet, det stora som syns på fotot byggdes 1887 på Laholmens sydsida. Uppe på Laholmen låg en restaurangbyggnad (s k "Schweizeri") och kägelbana. Societetshus byggdes 1835, ersatt av det nuvarande (numera restaurang Skagerack) 1877 efter stadsbranden. Plantaget har sitt ursprung i den park som anlades för badortsbesökarna på 1830-talet.
IDAG: Surbrunnssalongen, dvs brunnshuset över Lejonkällan, från 1839, står kvar. Varmbadhuset från 1909 finns kvar, tillbyggt med en simhall 1976. Societetshuset finns kvar (Skagerack). Kallbadhuset revs i slutet på 1960-talet, men har nyligen (2005) fått en efterföljare på Laholmen, liksom även badrestaurangen där som med tiden ersatts av en modern kombinerad hotell-konferens-restaurang-anläggning. Andra byggnader i badortsmiljön, som t ex bostadshusen, utgör idag en del av Strömstads centrala stadsmiljö, som exempelvis det fina huset med snickerier bakom järnvägsstationen.
VARBERG
Verksamheten i Varberg startade 1811 kring en hälsokälla vid Apelviken strax utanför staden. Badverksamheten kom igång strax efter, oklart exakt vilket år. Ett varmbadhus troligen på 1820-talet strax norr om fästningen. I närheten fanns också en flytande "badbassäng", dvs ett kallbadhus. 1837 revs brunnshuset vid Apelviken och användes som stomme i ett nytt societetshus inne i staden.
Badortsverksamheten fortsatte på ungefär samma plats. Nya badhus ersatte de äldre på 1860-talet. Kallbadhuset kom att skadas av stormar flera gånger, ett nytt byggdes 1903 Ett nytt större societetshus byggdes 1886. Kring den s k Perssonska trädgården fanns restaurant- och kafébyggnader. Liksom i Straömstad och på Marstrand bodde badgästerna i lägenheter inne i staden.
Varmbadhus t v och kallbadhus i mitten. Till höger skymtar Varbergs fästning. Foto 1909.
1925 ersattes varmbadhuset av ett modernare och större badhus, som också var avsett för varbergsborna. Det gamla revs 1926.
IDAG: Verksamheten i kallbadhuset liksom i 1925 års badhus är fortfarande igång. Societetshuset är delvis ombyggt men här är verksamhet. Badortsmiljön i övrigt är en integrerad del i stadsmiljön, men påverkad av 1900-talets förändringar.
MARSTRAND
1822 startades badortsverksamhet på Koön, i Arvidsvik mitt emot Marstrandsön. Denna verksamhet var i gång in på 1900-talet.
Arvidsvik på 1920-talet. Observera vattensrutschkanan till vänster och hopptornet till höger.
Så småningom ansågs det "för långt" att ta sig tvärs över hamnbassängen för att bada, och 1843 startades ett badbolag för Marstrandsön, och ett kombinerat varmbadhus och societetssalong uppfördes samma år. Byggnaden låg vid norra inloppet, och det var också där som verksamheten fortsatte att byggas ut.
Marstrands popularitet som badort växte när man fick reguljära ångbåtsförbindelser med Göteborg 1850. Badbolaget utökade sin verksamhet, och byggde 1856 nya kallbadhus och 1858 ett nytt och mycket större varmbadhus.
Marstrands varmbadhus t v och kallbadhus t h. Foto från 1800-talets slut.
Från 1887 och fram till 1907 fick man (med några få undantag) besök varje år av kung Oscar II, vilket ökade populariteten ännu mer. Inom själva badortsområdet byggdes ett nytt societetshus 1886, och på andra håll i staden byggdes det både om och till för att ta emot sommarboende badgäster.
Marstrands norra inlopp vid 1900-talets första hälft, med badortsområdet till höger. Kallbadhus närmast, sedan varmbadhus och societetshus.
En badhuspark fanns i anslutning till societetshuset, med flera småbyggnader för gymnastik, biljard och kägelspel, och även en sommarestaurant (Alphyddan), som fick en ersättare på samma plats 1871 och även en ytterligare restaurangbyggnad intill ("Schweizeribyggnaden"). Badgästerna hyrde in sig i bostäder på olika håll i staden. Mot 1800-talets slut byggdes också hotell, som t ex Grand hotel och Turisthotellet, 1892 resp 1897.
1901: Societetsliv framför Societetshuset.
IDAG: Marstands stadsmiljö, med den starka påverkan som badortsepoken haft, är välbevarad, och lätt att besöka. Stora sommarvillor och stora verandor på de äldre husen skvallrar tydligt om denna epok. Varmbadhuset finns kvar ("Båtellet") med en tillbyggd simhall. Societetshuset finns kvar (byggnadsminnesförklarat), något ombyggt. Grand hotel finns kvar, Turisthotellet är i skrivande stund hotat av rivning.
LYSEKIL
Här bildades 1847 en badinrättning. Första varmbadhuset var ruffen eller däckshuset från ett fartyg, men 1849 byggdes det första egentliga badhuset.
I och med att man knöt läkaren Carl Curman till verksamheten som "badläkare" fick man inflytelserika kontakter med Stockholms societetsliv, och Lysekil kom att bli stockholmarnas speciella västkustbadort.
Badortsområdet i Lysekil. Kallbadhus (herrarnas t h och delvis utanför bild, damernas t v) och bakom dem Havsbadsrestaurant (med tre gavlar) och societetshus (snett nedanför kyrkan). Vid segelbåtarna varmbadhuset, och bakom det högra seglet skymtar Curmans villor. Foto 1943.
1864 byggdes nytt varmbadhus och nya kallbadhus. 1869 Havsbadrestaurangen, och 1872 ett societetshus som byggdes ut 1882. Kring sekelskiftet byggdes varm- och kallbadhusen ut. Här byggdes också "Strandhotell" på 1890-talet, och en lång gångbrygga kallad "Trampen" som var flitigt nyttjad för flanerande. Det fanns också ett annat badhus i Bansvik, men badortslivet i Lysekil var starkt koncentrerat till badhusområdet och badhusparken. Vid områdets gräns mot staden i öster stod en träportal, och här låg också badläkarens egna villor, med mottagning i bottenvåningen.
Havsbadsrestauranten och i bakgrunden kallbadhusen. 1910-tal.
IDAG: Badhusområdet har förändrat karaktär en hel del, men flera byggnader finns kvar. Curmans villor (byggnadsminnesförklarade), portalen, havsbadrestaurangen, Trampen och kallbadhuset från 1911 finns kvar, medan varmbadhuset och societetshuset ("Oscars") är borta. Oscars ersatt av en ny liknande byggnad. Strandhotellen finns kvar, det ena är vandrahem och det andra ingår i Havets hus.
ÖVRIGA
På ett antal orter längs västkusten startades badortsverksamhet under 1900-talet. Verksamheten fick olika stor omfattning. Vi presenterar här två exempel på mindre badorter:
STENUNGSÖN
På Stenungsöns norra del hade bedrivits jordbruk och trankokeriverksamhet. När de två systrarna Eliszabeth och Malvina Kihlman övertog gården efter att deras far dött 1846 startade man här öns första badverksamhet. Den första badanläggningen bestod av tre badkar, men sedan blev Stenungsön en komplett badort med varma och kalla bad, uthyrningsverksamhet och societetssalong. Stora sommarvillor i jugendstil växte fram vid slutet av 1800-talet.
IDAG: Stenungsöns norra del präglas fortfarande av de stora sommarvillorna. Varmbadhuset är idag privatbostad, och societetssalongen Villa Vanahem har idag konferens- och restaurangverksamhet. Läs mer i PLATSER ATT BESÖKA, skriv "Stenungsön" i Fritextsökningen, eller ladda ner PDF-broschyr.
LYCKORNA
Bakom satsningen på Lyckorna låg Robert Macfie. På sin egen mark startade han 1877 en badort som erbjöd varmbad, kallbad, societetssalong och en mindre expeditionsbyggnad samt badläkarkontor. Boendet skedde dels i hus som Macfie eller hans anställda hyrde ut, och dels i hus som badgäster lät uppföra åt sig själva.
IDAG: Villabebyggelsen är välbevarad på Lyckoerna, medan kärnan i badortsverksamheten är något "sargad", med endast enstaka byggnader bevarade. Varmbadverksamheten, upphörde vid 1900-talets mitt och de båda kallbadhusen, Gubbis och Gummis, är rivna. Under mitten av 1990-talet revs societetshuset liksom omgivande äldre hus och tennisbanor.
Läs mer i PLATSER ATT BESÖKA, skriv "Lyckorna" i Fritextsökningen, eller ladda ner PDF-broschyr.
Övriga orter med badortsverksamhet: Särö, Grebbestad, Långedra, Styrsö, Henån, Fjällbacka, Ljungskile, Kyrkesund, Kalvsund, Stjärnvik, Svanesund, Fiskebäckskil, Älvsborgs fästning, Gåsö, Alsbäck, Köpstadsö, Lyckorna, Gottskär, Hälleviksstrand, Nösund, Ellös, Smögen.
Litteratur: Mycket av fakta här ovan är hämtat ur "Västkusten förr - Badortsmiljöns liv och bebyggelse under 1800-talet", av Lars Stackell (1975).
|