|
DEN GAMLA ONDA TIDEN
Galgbackarna är inga onda sagor, de finns på riktigt, mitt ibland oss. Och de som en gång mötte döden ligger kvar där de lämnades nedanför galgen...
Arkeologisk utgrävning av Galgeberget i Munkedal - nu fortsätter vi undersökningen!
Våren 2011 undersökte Bohusläns museum avrättningsplatsen Galgeberget mitt i Munkedal. Resultaten var spännande men samtidigt svårtolkade.
Nu fortsätter arkeologer från Bohusläns museum undersökningen under perioden 14 - 21 maj.
Undersökningen ingår i projektet Den gamla onda tiden och är ett samarbete mellan Västarvet/Bohusläns museum, Munkedals kommun och Munkedals hembygdsförening.
För 2 år sedan gjordes en mindre undersökning på berget bakom ishallen i centrala Munkedal. Då hittade vi lämningar från olika tider, men inte så mycket som kunde kopplas samman med avrättningsplatsen. Nu är vi tillbaka och gör en större insats! Vi koncenterar utgrävningen till ett område där vi tidigare gjort fynd av myng ochg andra föremål från 1700-talet. Förhoppningen är att hitta gravar och stolpar från galgen.
Kontaktperson: Niklas Ytterberg, arkeolog/projektledare, tel 070-717 56 17
niklas.ytterberg@vgregion.se
Galgbackarna i Dalsland karteras!
Ända från medeltiden har galgbackarna varit en symbol för rättsskipning och de dödsdömda fick statuera exempel. Envar till rättmätigt straff och andra till varning! Vi vet att Dalsland tidigare delades in i fem härader (ung. kommun) och en stad, Åmål. Varje område skulle ha sin avrättningsplats med galge och andra anläggningar. Finns det kvar spår i marken? Ligger de avrättade kvar i sina gravar på galgbacken? Det är frågor vi ska försöka få svar på!
Projektledaren önskar kontakt med alla som kan tänkas ha upplysningar om Dalslands avrättningsplatser:
Niklas Ytterberg, niklas.ytterberg@vgregion.se, mobil:
0707-17 56 17.
Föreläsningsturné
Hjälp oss att hitta galgbackarna!Bohusläns museum genomför just nu en inventering av galgbackar i Bohuslän och Dalsland. Vi bjuder in allmänheten, hembygdsrörelsen, släktforskare och andra att bidra med information.
Glömd historia
Runt om i landskapet finns spår efter en mörk del av vår historia. Det är galgbackarna, där människor långt in på 1800-talet avrättades. Inte bara mord vad belagt med dödsstraff, även stöld, tidelag och häxeri ansågs i äldre tid störa samhällsordningen så illa att döden var enda tänkbara straff.
De dömda halshöggs, brändes eller hängdes för att staten och kyrkan ville straffa de skyldiga och skrämma alla andra till ett sedligt liv. Därför skulle de dödsdömda skymfas i döden, och efteråt hänga kvar i galgen eller med kroppsdelarna uppspikade på en rest påle med ett vagnshjul, så kallad stegel. Eftersom galgarna ofta var väl synliga uppe på berg eller höjder kunde alla se missdådarna från landsvägen eller segelleden. Till sist samlades kvarlevorna ihop och lades i en obemärkt grav på galgbacken.
Fotografi av Sveriges sista offentliga avrättning år 1876 i Södermanland. Därefter utfördes avrättningar bara innanför fängelsemurarna.
Webbplatser om avrättningar i Västsverige
Spår i landskapet (Regionmuseum Västra Götaland)
Andra projekt om galgbackarna
Bödelsbila för halshuggning.
|