Brons får man genom att blanda koppar med en annan metall, vanligen tenn. Metallen blir hårdare och starkare än koppar och lättare att gjuta föremål med. Dessutom glänser den som guld när den är nytillverkad.

Bronsåldern har fått sitt namn efter den metall som så markant kom att förändra och dominera föremålsbilden under mer än tusen år, från 1800 till 500 f.kr. Under förhistorisk tid utvanns varken koppar eller tenn i Sverige, men i Syd- och Centraleuropa fanns det flera gruvor som stod för råvaran.

Både framställning av koppar och tillverkning av brons är komplicerade och tekniskt mycket avancerade processer.
Till en början är det skickliga smeder och gjutare från Balkanområdet som tillverkar de konstfullt utformade bronsföremålen. Genom långväga nätverk och omfattande byteshandel når bronserna Sverige, kanske i utbyte mot pälsverk, skinn och bärnsten eller som personliga ägodelar
vid giftermål.

Vapen, smycken och kultföremål hamnar i samhällenas ledarskikt. Bronsföremål var inte var mans egendom. Efterhand växer även lokala bronsverkstäder fram där man tillverkar föremål av hög kvalitet. Varför bronset var på modet just vid denna tid hänger troligtvis samman med att stora samhälls-förändringar sker på flera håll i Europa. Hövdingafamiljerna behöver bekräfta sin betydelse och maktposition med väl
synliga lyxföremål och kraftfulla religiösa symboler. Här spelar antagligen bronsföremålen en mycket viktig roll.