|
Siden, sammet, trasa, lump – om 1700-talets kläder
Båtar har legat på redden och väntat på smuggelgods under mörka nätter. Resultatet finns att se i gula silkesränder i klädedräkten. En bevarad väst med rosengångsbårder i silke som nu finns hos Tjörns hembygdsförening, är ett tydligt bevis på en lyckad smuggling.
Genom överflödsförordningen 1776 förbjuds bruk av silke för allmänheten. Men den kan man kringgå genom kontakter med skeppare som varit Kina och handlat. Kläder innebär samtidigt en stor utgiftspost. Människorna i Bohuslän är fattiga och kläder slits ut till sista tråden.
Av Bohusläns bygdedräkter finns endast delar bevarade. Kjolar och förkläden finns inte kvar överhuvudtaget. Livstycken och bindmössor är dock bevarade eftersom de är små och inte kan sys om.
När man under sillperioderna får bättre ekonomi, köper man hellre moderna kläder som man kommit i kontakt med genom sjöfarten, om man inte super upp dem. Av traditionella plagg, som bygdedräkter, finns få bevarade.
Carl von Linnés lärjunge Pehr Kalm beskriver i Västgöta och Bohuslänska resa år 1742, hur kvinnorna är klädda vid kyrkobesök i Skee utanför Strömstad. Vita linnehuvor och röda tröjor i rött är vanliga. Utanpå tröjorna bärs röda livstycken med gula rosor. På ryggen är fyra gula band. Kjolarna knäpps utanpå tröjan eller livstycket. Man har vita förkläden och ringblommor i handen eller vid bröstet. Om männen skriver han att det är ovanligt att se ”gubbar med långt skägg i hela Bohuslän”. Och att de som bor vid havet är klädda som båtsmän med korta tröjor av mörk vadmal. Bohuslän är annars ett högst ointressant landskap att besöka på 1700-talet. Här finns bara berg och sten, inget man vill ha. Själv kommer Linné aldrig hit.
FAKTA I KORTHET
- De Bohuslänska krabasnårslivstyckena är unika i Sverige. Mönstren plockas in för hand på en vävd tuskaftsbotten. De är av så kallad korsettmodell och har spröt insydda runt om. Mönstren är inspirerade av 1700-talets stilideal, rokoko.
- På bilderna syns ett krabbasnårslivstycke i blått ullgarn med invävda röda ränder och ett livstycke i rött garn. Plaggen finns hos Tjörns hembygdsmuseum respektive vid Bohusläns museum.
Läs mer: Ulla Centergrans Bohusdräkter, tolkningar under ett sekel (Uddevalla, 2001) och Carolina Browns, Mode. Klädedräktens historia genom fem sekler (Kristianstad, 1991)
|