|
Enskifte på Stora Hoghem 1818
Den 1 augusti händer en märkvärdig sak i byn. Efter många och långa diskussioner är man nu överens. Byns alla ägor ska delas upp emellan de åtta delägarna i något som kallas enskifte.
När Lantmätaren kommer samlas alla tillsammans med gode män och kronans ombud. Lantmätaren läser upp förordningen och den gamla kartan plockas fram. Snart bryter diskussionerna loss:
– Man har ju odlat upp stora delar av ängen sedan dess,
det vet ju alla!
– Det där stämmer inte!
– Är verkligen kartan användbar fortfarande?
Det visar sig snart att kartan inte längre duger som underlag. En ny behövs. Med hjälp av mätstav och mätkedja mäter man därför upp alla åkrar och ängar. Ja, även den bergiga utmarken där djuren brukar beta mäts upp. Lantmätaren antecknar allt i ett protokoll och ritar en ny karta.
Varje litet stycke värderas och nu ska skiftena fördelas mellan markägarna.
Alla nya gränser märks ut noga. Det är viktigt att det blir rättvist.
FAKTA I KORTHET
-
Syftet med skiftena (Enskiftet 1807-1827 och Laga skiftet 1827-) var att samla respektive gårdsbruks alla ägor, inklusive bebyggelsen, i ett sammanhängande skifte och därmed underlätta nyodlingar och annan utveckling.
-
Förändringarna som följde var omvälvande. Hittills hade all sådd, skörd och allt som hörde därtill, planerats och genomförts tillsammans i byn. Nu skulle det i framtiden skötas av varje familj för sig. Vissa hus plockades ner och flyttades från byplatsen. Det var inte ovanligt att det blev konflikter mellan gårdar i samband med skiften beroende på olika uppfattningar om markers värde eller att man såg sig orättvist behandlad.
-
De nya husen placeras ofta i kanten av åkern, med utmarken i ryggen. De nya bebyggelselägena har, tillsammans med de nya gränserna och vägarna, format det bohuslänska landskap vi till stora delar ser i dag.
-
Kartor och övriga handlingar som upprättades vid skiftena finns i Lantmäteriets arkiv.
|