|
Reformationen
Den 29 mars 1594 är det långfredag. Det är mulet men inget regn. Natten till skärtorsdagen var det nästan storm, nu är det stilla. Biskop Jens Nielsøn är i Kareby kyrka utanför Kungälv, han skall predika på långfredagsgudstjänsten.
Det blir inga processioner som förr i tiden, nu undervisas församlingen om Vår Herre Jesus Kristus lidande och död genom väl förberedda predikningar. Det är inte längre latin som används, nu är det danska som i alla fall hjälpligt förstås av de ännu så länge norska bohusläningarna.
Reformation betyder omforma, att ändra något som redan är. I den kyrka man går till varje söndag händer något. Det blir annorlunda än vad det var. Biskopen är nästan årsbarn med det nya, han är 56 år och har aldrig själv upplevt den katolska tiden.
När han reser genom Bohuslän är det mitt i denna förändringstid. Alla beslut är fattade, men det tar tid innan det nya når överallt. Under sin resa får han förmana prästerna att skynda på med förändringarna.
I Forshälla kyrka befaller han prästen att ta bort sidoaltarna och sätta in kyrkbänkar, och i Näsinge att ta ut helgonbilderna. I Kville kyrka har man gjort sig av med sin latinska bibel men ännu inte skaffat någon på danska, i Tegneby bör man sätta in bänkar och göra mer fönster för att släppa in ljus.
Inte förrän en mansålder senare, in på 1600-talet är alla helgonbilderna utburna och kyrkorna har fått alla de sittbänkar, predikstolar, läktare, altartavlor och stora ljusa fönster som hör den nya tiden till.
FAKTA I KORTHET
- Reformationen börjar i Tyskland på 1510-talet. Kungliga beslut som möjliggör dessa förändringar tas i Sverige 1527, i Danmark och Norge 1536-37. Det tar flera decennier innan den kyrkliga vardagen hos alla verkligen är reformerad.
- Beskrivningen ovan handlar om sydnorska Bohuslän. Förhållandena är ungefär likadana i de svenska landskapen men i Sverige är det en dragkamp om det gmala och det nya fram till 1593.
- Viktiga delar i förändringen är att man slutar tillbe helgon, att språket i gudstjänsterna inte längre är latin utan på folkspråken, de språk man talade, och att klostren läggs ned.
- Kyrkans organisation var mäktig i Europa. Dessa nya idéer passade kungar i nordeuropa bra, eftersom de kunde få mer makt om staten fick ansvar för kyrkan. Därför stöttade svenske Gustav Vasa och danska Christian III det nya.
Wikipedia skriver om
Originaltexten från biskop Jens Nielsøns besök i Kareby 1594 lyder (i svensk översättning): ”Samma dag den 28 mars solskensväder men då och då molnskyar, blekaktiga skyar, sydlig vind, storm, i synnerhet den gångna natten” ”Samma dag den 29 mars långfredag mörkt väder, dock tunna skyar och regnade inte, eller snöade, stilla sydlig vind” ”Den 29 mars som var långfredag predikade biskopen Magister Jens Nielssen om vår Herre Jesus Kristus pino- och dödshistoria uti Kareby kyrka, och hade han tre stycken: Det första, varför Kristus blev människa och lät sig födas till världen, och lida död och pina. Det andra varför Kristus skulle vara både Gud och människa. Det tredje vilken frukt, nytta och gåva vi har av Kristi pina och död, och hur vi skall bruka detta. Och var där en vacker allmoge på plats i kyrkan (dvs att det var många där). Efter predikan talade biskopen från predikstolen till allmogen uti Karby att de skulle hålla klockare och ge honom sina rättigheter. Där efter blev det sjunget psalmen Det heliga kors vår herre själv bar. Så var allt slut”
|