Felterus är en av sin tids driftigaste lantmätare och Bohuslän är ett av de landskap som han särskilt arbetar med. Men det dröjer tre år efter freden innan den nya gränsen mellan Bohuslän och Akershus län slutligen blir avgjord. Svenskarna vill dra gränsen i Enningdalsälven mellan Bullarsjön och Idefjorden. Norrmännen däremot, vill ha hela älven inom sitt land för att ha kontrollen över de viktiga timmertransporterna upp till Halden. Den norska ståndpunkten segrar och därför går gränsen i en krok åt väster mellan Idefjorden och Norra Bullarsjön. 1661 ritar Felterus tillslut den gränskarta som redogör detaljerat för överenskommelsen om gränsens dragning. 

 

Att det trots allt går så fort att rita de nya kartorna beror på ett tidigare kungligt beslut. 1628 ger kung Gustav II Adolf Andreas Bureus i uppdrag att bygga upp lantmäteriet i Sverige. Anledningen är av högsta vikt. Att få en bild av landets tillgångar och ett underlag för skatteberäkning. Kungen vill att ämbetet ska ansvara för avmätning av alla landskap och att de blir avritade. Allt ska finnas med; bebyggelse, åker, äng, skog och mark, sjöar, hamnar städer, gruvor med mera. Det ingår också i uppgiften att skaffa avritningar av främmande städer och fästningar.

 

När Bohuslän blir svenskt 1658 finns det således en färdig organisation, vars metoder och tillvägagångssätt direkt kunde användas på de nya landskapen.  

 

Längre fram, under 1700- och 1800-talen, är det främst enskilda byar och gårdar som lantmätarna arbetar med när markerna skulle skiftas, hur det gick till går att läsa här.