Vikingaskepp är smäckert byggda, ofta rikt dekorerade, och kan både seglas och ros. Precis som senare tiders roddbåtar byggs de på klink, det vill säga med överlappande bord.

 

Ett av de få arkeologiskt undersökta vikingaskeppet i Sverige är skeppsfyndet från Äskekärr i Ale kommun. Ytterligare minst två skepp ligger kvar i strandängen invid Göta älv, man tror därför att det fanns ett varv på platsen där man reparerade och kanske också byggde fartyg.

 

Det är troligt att man bygger vikingaskepp också i Bohuslän, även om man ännu inte påträffat något skeppsfynd från denna tid. Enligt traditionen ska det legendariska vikingaskeppet Ormen Långe ha byggts på Orust. Ormen användes av den norske kungen Olav Tryggvasson i slutet av 900-talet. Det ska ha varit 50 meter långt och det största skepp som någonsin byggts.

 

En vikingatida varvsplats påträffades för några år sedan vid Kallerhamn på Hisingen i södra Bohuslän. Det var när man vid stranden av Nordre älv undersökte ett vikingatida gravfält som man i en svacka fann en mängd båtnitar, eller klinkaglar som de också kallas. Sådana nitar används för att hålla samman borden i klinkbyggda båtar och skepp. Nitarnas utseende och utbredning talar för att man vid flera tillfällen byggt eller reparerat skepp på platsen. Också vid Höga i Göta älvs mynning har man funnit nitar som kan komma från båtreparationer under järnålder eller tidig medeltid.