Biskop Jens Nielsøn

Mitt namn är Jens Nielsøn. Biskop Jens Nielsøn. Jag tillhör Kung Kristians evangelisk-lutherska kyrka.

Allt för länge har kyrkan i Rom irrat runt i ett förvirrat mörker. Oförmögna att se. Att se själva ljuset! Eller som min gode vän Tycho Brahe ibland kunde säga: Även om man ser stjärnorna från jorden, ser man inte deras vägar utan goda instrument.

Det är samma sak med den lutherska tron. Till vilken nytta är det att höra om stjärnorna om man inte förstår deras vägar? I mitt arbete reser jag mycket. Alla socknar och alla kyrkor visiterar jag. Man skulle kunna säga att jag kontrollerar att mina kyrkor har rätt instrument. Att de förstår den rätta läran. Att prästerna predikar Herrens ord på ren danska och inte höjer sig över folket viftandes med rökelser och heligt stoff, förmörkar himlen med latinska fraser och förhindra att Herrens ord klart och tydligt förmedlas till folket.

Det är inte alltid enkelt. Fattiga socknar, fattiga kyrkor och högfärdiga präster. Det är vad jag ser.

I Tegneby gick prästen runt i hög hatt med brätte av rävskinn – som en adlig! Ändå hade han mage att klaga på att hans kyrka inte hade vare sig den gamla eller den nya skriften. Visst har socknarna det svårt efter sjuårsfejden med svensken, men om prästen har råd att se ut som en hovman så tycker jag nog att han kan kosta på sig den nya gudstjänstordningen. Jag lovade honom ändå en avskrift av den nya ordningen.

Man får trots allt tänka på församlingen.

• Biskop Jens Nielsøn (1538-1600) efterträdde sin svärfar 1580 som biskop i Oslo stift, dit Bohuslän då hörde.
• Kung Kristian IV var kung i Danmark-Norge 1588-1648. Norge blev under 1500-talet en dansk provins.
• Tycho Brahe var en dansk astronom som levde under 1500-talet.
• I Skara var Jacob Johannis biskop under perioden 1570-95.Han avsattes eftersom han ansågs ha högkyrkliga närmast katolska värderingar.
• Strax efter Kalmarunionens splittring 1523, när Gustav Vasa väljs till Svensk kung, bryter först Sverige och sedan Danmark-Norge med med den katolska kyrkan. Sverige 1527 och Danmark-Norge 1536.
• Till skillnad från den katolska läran anser den lutherska att påven inte är kyrkans överhuvud på jorden, något som möjliggjorde för luteranska stater att ta kontroll över kyrkans tillgångar i landet.
• Lutherdomen skiljer sig, bland annat, från den katolska läran i sin strävan att kontakten mellan människa och Gud ska ske på ett mer direkt sätt (utan påvliga och prästerliga mellanhänder). Det är därför viktigt att både mässan och bibelläsningen sker på folkets eget språk. I Bohusläns som var en del av Danmark-Norge användes danska biblar.