Föreställ dig borgstugan med sin källare av gråsten och den timrade frustugan. Kanske sitter fru Lucie fönstersmygen med klänningen draperad över de grön- och gulglaserade golvplattorna. Det är viktigt med dagsljus för hon ska strax börja sy. Syring, nål, fingerborgar och sax har hon lagt fram. Några knappar, silverhakar och en guldpaljett ska noga fästas, de är värdefulla och får inte tappas bort. Genom fönstrets små glasrutor skymtar vattnet i de båda vallgravarna som omsluter borgklippan. Det är ett vackert fönster med glas målade i gult och blått.  När det skymmer  ska blossen i sina vägghållare tändas. Ett eldstål finns till hands.  

 

Som hustru till riddare och riksråd bor hon ståndsmässigt på en befäst gård. I stenkällaren finns förråd av både mat och vapen. Armborst, lansar, pilspetsar och kanonkulor. Ja, även en kastmaskin som kan slunga ut kulor om gården angrips. Det är oroliga tider. Det är många borgar och befästa gårdar som belägras av upprorsmän.  

 

På Röe finns det gott om kött av nöt, svin och får, även fisk till fastedagar. Späcknål och tälgstensgrytor för beredning av mat. Sked av brons, knivar  av järn och fat av lergods till vardags. Vackra glas och mönstrat stengods sparas nog till fest.

 

År 1500 säljer Fru Lucies dotterson Knut Knutsson Båt gården till Henrik Krummedike. En eldsvåda blir slutet för den befästa gården. Kanske bränns den under upprorsåren i början av 1500-talet.