Västarvet - Vi berättar Västsveriges historia.
Bragebacken
 
 
 
Bragebacken har varit Göteborgs enda skidhoppsbacke sedan 1902 då den först stod klar. Den äldre bilden är tagen av Göteborgs Illustrationsbyrå någon gång efter 1923, då backen byggdes om. Detta gjordes eftersom det skedde en snabb utveckling inom skidhoppningen vid denna tid. Samtidigt byggdes även rejäla läktare i granit, vilka syns tydligt på den nytagna bilden. Året innan hade Slottsskogsvallen invigts. Denna till höger i bild och där sker sedan många år start och målgång för Göteborgsvarvet. Nedanför backen går Margretebergsgatan och på andra sidan låg lägenheten Margreteberg, till höger på gamla bilden.
 
Idag är hopptornet gräsbevuxet liksom läktarna som inte längre fylls av skidhoppstävlingars åskådare. Numera fungerar bragebacken främst som utsiktspunkt och pulkabacke. Frisbeegolfbanan är placerad i dess omgivning.
  
Victoria Thim, bildantikvarie och landskapsvetare
  
Tema Slottsskogen i Göteborg
 
 
 
 
 Lägenhet "Egoområde å land eller i vatten (torp, utjordar, skogstrakter, kvarn- och sågplatser, fisken m. m.), som icke ingått i hemmans skattläggning (se Hemman), utan betraktas som från äldre tider för sig bestående egendom."
Hemman "är den jordbesittning, som till följd af sin förmåga att bära ett visst minimum af skatter och allmänna besvär blifvit satt i mantal, i motsats till lägenhet, en jordlott som ej eger detta minimum af förmåga att skatta. Sveriges hamman indelades efter jordnaturen i krono-, frälse- och skattehem´man. Efer de ändamål, till hvilka deras afkastning varit eller ännu är använd, ha de fått en mängd olika benämningar: akademi-, hospitals-, prebendehemman o. s. v."
Källa: Nordisk familjebok, Uggleupplagan band 11 (1909)