länk till www.utgangspunkten.se
Lavar i närbild fotograferade av Jan Uddén, Bohusläns museum.
Klicka på miniatyr för att se större bild. Klicka en gång till för att stänga bilden.
 
ALLELAV På s k rikbarksträd i alléer och på kyrkogårdar finner man denna raggigt håriga busklav.
BITTERLAV (t v) har ett namn man blir varse om man slickar på den, en bitter smak av galla. Här tillsammans med brosklav.
BLOMBÄGARLAV är en av våra mest dekorativa lavar, växer direkt på hällmarker bland tallar och enbuskar. Tillhör gruppen tratt- och bägarlavar med över 60 arter i landet.
BROSKLAV Växer ofta på grenar av träd och buskar, tillsammans med några arter som den förväxlas med, nämligen slånlav och gällav.

FÅGELTOPPSBROSKLAV (grågrön) OCH VÄGGLAV (gul).

FÄRGLAV är en mycket vanlig lav som växer både på träd och stenar och som var en av våra vanligaste
färglavar. Den färgade brun-gula nyanser.
GRÅVIT RENLAV bildar, tillsammans med sina släktingar gulvit renlav och fönsterlav, hela mattor på kala hällmarker. I fjällen speciellt iögonfallande och välbekanta som renfoder.
GUL MJÖLLAV. På skuggiga branter och trädstammar finns flera arter mjöllavar och gulmjöl. De är så heltäckande att ytorna ser ut som om de vore målade.
GÄLLAV, en busklav med grå översida och svart undersida. Den växer på allehanda trädslag, ofta tillsammans med liknande arter som slånlav och brosklavar.
KARTLAV, en skorplav som bildar stora kartlika mönster i grönt och gult på berg och stenar. Den är vanligast i fjälltrakterna, men ses över hela Sverige.
KUSTNAVELLAV växer på branta berghällar, främst på fågelöar, där regnvatten sipprar ner.
MÅNGFRUKTIG VÄGGLAV trivs på trädstammar, främst på grova aspar intill dammiga grusvägar och åkrar.
NÄVERLAV, vanlig, ofta bland andra lavar på fattigbarksträd, gammalt trä och skuggiga klippor. Den gråblågröna, bladlika bålen har lober som sticker upp sina krusiga kanter.
SKÄGGLAV, en av våra mest välkända lavar. Har försvunnit från många platser i södra och mellersta Sverige p g a luftföroreningar samt ändrade brukningsmetoder inom jord- och skogsbruk.
Eftersom ek motstår röta bra, kan stängselstolpar av ek stå i så många år (> 30) att många arter hinner etablera sig. Här ses blåslav, pukstocklav, gällav, slånlav och mjölig brosklav.
TUSCHLAV. Som namnet antyder tillverkades man i äldre tider tusch av denna lav. Vanlig på klippor nära vatten.
 

www.utgangspunkten.se-en webbplats från BOHUSLÄNS MUSEUM, Box 403, 451 19 Uddevalla. Tel: 0522-65 65 00