Kyrkskolans elever blev arkeologer för en vecka
Har du någonsin funderat på att bli arkeolog? Eleverna i Kyrkskolan i Ytterby fick
prova på detta yrke under en vecka i maj 2008, när de hade en alldeles egen utgrävning vid ett gravfält. De flesta gravarna där kommer från järnåldern, men Kyrkskolans fynd kan vara betydligt äldre än så…
Vad döljs i jorden bredvid gravarna?
Gravfältet heter Västra Porten Stora Smällen, ligger i Ytterby utanför Kungälv och är ett av de största gravfälten i Bohuslän. Här finns mer än 160 gravar från bronsålder, järnålder och vikingatid. Det innebär att människor under forntiden begravt sina döda här i 1500 år!
Gravfältet har fått sitt lustiga namn efter två torp, som låg där under 1600-talet. Ingen vet varför torpen hette så, men Stora Smällen kan ha fått sitt namn efter en händelse vid Bohus fästning på 1560-talet. Under en attack mot fästningen sprängdes ett av tornen. Smällen var så kraftig, att människor som var i närheten flög åt alla håll.
Människorna i Ytterby har inte bara dött, de måste ju ha levt någonstans också. Arkeologen Kristina Bengtsson letar efter rester av förhistoriska hus runt omkring gravfältet. I en gammal åker har hon hittat många spår i marken och genom utgrävningar hoppas hon kunna ta reda på mer om dem som bott där.
Hur gör arkeologer?
Eftersom Kristina Bengtsson inte kan gräva ut allt själv fick hon i maj 2008 hjälp av eleverna från Kyrkskolan. Tre arkeologer från Bohusläns museum var också med, när elever ur förskolan, klass 1, 4 och 6 fick prova hur det är att arbeta som arkeologer.
Kyrkskolans utgrävning gick till så att vi lade ut ett rutnät med tio 1 x 1 meter stora rutor. Sedan grävde vi oss försiktigt ned i jorden i varje ruta med hjälp av en skärslev, som är ett slags murarverktyg. Jorden vi grävde bort silade vi genom en stor sil, som kallas för ett såll.
Medan vi grävde tittade vi noga i jorden efter fynd. I sållet tog vi hand om riktigt små fynd, som är svåra att se när man gräver. Vi letade efter saker som blivit kvarlämnade på platsen för tusentals år sedan. Forntida skräp, alltså. Genom att studera skräpet kan vi få reda på när man bodde här och om man använde platsen till något speciellt, som matlagning eller tillverkning av krukor.
Under grävveckan grävde vi oss ned 30-40 cm i alla rutorna. Var tionde centimeter stannade vi upp och gjorde en beskrivning om vad vi hade hittat, vilken färg jorden hade och hur den kändes. Alla skrev också en grävdagbok. Där beskrev man hur dagen varit, vilka man grävde med och vad man ätit till lunch. 
Rostiga spikar och massor med flinta!
På vår utgrävning hittade vi först saker som ”bara” var 50 - 100 år gamla, nämligen bitar av tallrikar och rostiga spikar. När vi grävt ett tag hittade vi massor med flintbitar. Det var mest bitar som blivit över när något tillverkats. Några flintredskap hittade vi också; en borr, en skrapa, en pilspets och en del av en kniv eller pilspets. Vi hittade också några bitar av krukor och en slipsten för nålar.
Sakerna vi grävde fram kommer troligen från bronsåldern, och är alltså cirka 3000 år gamla. De användes till vardags för att laga mat eller tillverka saker och är ungefär lika gamla som de äldsta gravarna på gravfältet!
Kyrkskolans utgrävning blev en utställning med elevernas teckningar, grävdagböcker, modeller. Och så fynden, förstås! Över sommaren 2008 stod den på Mimers hus i Kungälv, i september fanns den på Ytterby bibliotek och i oktober på Bohusläns museum i Uddevalla.
Ladda ned den arkeologiska rapporten här.