länk till www.utgangspunkten.se
1700-talsgalär blev 1300-talskogg!

På bottnen av Kostersundet, det långsmala sund som skiljer Nordkoster från Sydkoster, vilar ett gammalt skeppsvrak. Vraket har varit känt bland Kosterborna så länge man kan minnas. Platsen där vraket ligger kallas för Galejen. Namnet tros komma av att Karl XII hade galärer, ett slags militära roddfartyg, stationerade här under Stora nordiska kriget i början av 1700-talet. Man har därför tagit för givet att vraket varit en av dessa galärer.

Årsringsdatering
I början av hösten 2008 samlade vi in träprover från vraket till en årsringsdatering, eller dendrokronologisk analys som det också kallas. Metoden bygger på att man jämför årsringarna i trävirket med kända serier av årsringar. Årsringarnas utseende varierar från år till år och skiljer sig dessutom mellan olika växtplatser. Genom analysen kan man därför få reda på både när trädet fälldes och var det en gång vuxit. 
 
Tack vare detta har vi fått reda på att vraket är minst 350 år äldre än vad vi tidigare trott. Ekvirket visade sig vara avverkat mellan 1310 och 1350, alltså för mer än 650 år sedan. Antagligen har träden vuxit i England eller kanske Danmark. I ett slag har alltså ”1700-talsgalären” vid Galejen förvandlats till ett handelsfartyg – kanske en kogg eller en holk – från början av 1300-talet! Det gör vraket till det hittills äldsta som hittats på Bohuskusten.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Folke Larsson från Kosters Hembygdsförening visar ett spant från vraket vid Galejen. Spantet togs upp vid muddring 1986 och finns idag utställt i hembygdsmuseet på Sydkoster. Foto: Staffan von Arbin/Bohusläns museum. 
 
 
 
Brev från kung Edvard av England
Extra spännande är att fartyget kan vara omnämnt i ett brev från den tiden. Brevet, som är skrivet av kung Edvard III av England och ställt till den svensk-norske kungen Magnus Eriksson, är daterat den 20 februari 1361. Den engelske kungen klagar i brevet över att Magnus låtit hålla kvar lasten från ”ett vid Koster strandat fartyg”. Skeppet, som förde en last värd 2 000 mark var på väg till Skåne, men hade ankrat upp vid ”hamnen Koster” för att proviantera då det blev sönderslaget av en storm.
 
Sannolikheten för att fartygslämningen vid Galejen är det fartyg som kung Edvard nämner i brevet är relativt stor. Ytterligare arkeologiska undersökningar och studier i arkiv behövs förstås för att vi ska kunna bli säkra.
 
I Bohuslän känner vi bara till några få medeltida skeppsvrak sedan tidigare. Av dessa är det bara två som är undersökta mer noggrant – 1300-talskoggen från Mollösund och det så kallade Skaftövraket från 1400-talet. Det ”nygamla” medeltidsskeppet vid Koster kan sannolikt bidra med ny och viktig kunskap om medeltidens handelssjöfart i Bohuslän och om dåtidens skeppsbyggnadsteknik. Om det går att lösa finansieringen så hoppas vi kunna göra en noggrannare undersökning av vraket under 2009.
 
 
Provtagningen på vraket vid Galejen är en del av forskningsprojektet Medeltida trader och transportstrukturer i Bohusläns skärgård som Bohusläns museum bedriver sedan ett par år. Den dendrokronologiska analysen har gjorts av Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet. Arbetet har möjliggjorts genom bidrag från bl.a. Carl Jacob Lindebergs fornminnesfond. Kosters Hembygdsförening har också haft en viktig roll i projektet.
 
Kontakt: Staffan von Arbin, marinarkeolog, 0522-385 39, staffan.arbin@vgregion.se.

Bilden o
van: Matthew Gainsford frilägger en mindre del av fartygets bordläggning innan provtagningen. 
Till vänster:Undersökning av vrakplatsen. På bilden syns Thomas Bergstrand. Foto: Staffan von Arbin/Bohusläns museum.

 
 

www.utgangspunkten.se-en webbplats från BOHUSLÄNS MUSEUM, Box 403, 451 19 Uddevalla. Tel: 0522-65 65 00