Strandskräp på Gåsö i Lysekils kommun. Foto copyright Dougald Macfie.
Strandstädning: Hur tar vi hand om Nordsjöns ovälkomna strandfynd?
Är havet en flytande soptipp? Varje år flyter tusentals kubikmeter skräp iland på våra stränder. Förr kunde man "vraga" användbara strandfynd när det som flöt iland var gjort av trä eller andra naturmaterial. Idag är det plastmaterialen som dominerar, kanske också nedsmutsade av olja, och helt oanvändbart.
Mest drabbad av nedskräpning är Västkusten, eftersom Nordsjön med sina västvindar lämpar av mycket skräp här. Strandstädningen har blivit en nödvändighet, och vore det inte för att stränderna städas varje år skulle den uppskattade bohuskusten se mycket otrevlig ut.
”…2 damejeanner ammoniak, diverse tågvirke mycket skamfiladt, 1 afbruten mast”.
Strandfynd och vrakgods var välkomna tillskott i kustbornas försörjning förr. Med havsströmmar och vindar fördes havets rov in mot den bohuslänska kusten. Det mesta på vragestrannen var nyttigheter som kunde tas tillvara. Men värdefullt gods var kronans egendom och upphittaren kunde inte förfoga fritt över det bärgade. Lokala strandfogdar övervakade att last och utrustning från strandade fartyg inte hamnade i fel händer. Godset skulle säljas på särskilda vrakauktioner. Så sa i alla fall lagen. Staten tog hälften, upphittaren fick resten i bärgarlön.
Ett av de tidigast kända påbuden är från 1680, Placat om Strandwrak och bärgat Godz.
Strandfogdarna ersattes 1692 av Södra Dykerikompaniet som fick statliga privilegier ”att uppfiska skepp och gods, som strandade på kusterna af Skåne, Halland samt Göteborgs och Bohus län”. Bolaget drevs till 1831. Dykerikommisarie var titeln på kungens lokale ämbetsman. Ortsbefolkningen verkar ha gått hårt fram trots uppsikt av kronans ämbetsman. Det förstår vi av titeln på Kungl. Maj:ts Placat Och Påbudh, Angående Öfwerwåld och Röfwerij, som föröfwas på Skeppzbrutne och strandade Fahrkoster, utfärdat redan 1697.
Texamatic, Diet Bêcel, Rice Dream, Vel Opvask, Salsa maionese, Caley Fisheries
Havsströmmar och vindar desamma dag, men havets rov är ett annat. Tonvis med avfall från det moderna samhället sköljs upp med vågorna. Du som vandrat längs stränder och vikar i Bohuslän har sett det – delar av fiskeredskap, kylskåp, bildäck, frigolit, skyddshjälmar, gastuber, fiskelådor, plastsäckar, virke, ölbackar, mat- och hygienförpackningar. Mycket är nerkletat av olja, det mesta är oanvändbart. Åtskilligt kommer från fartyg på internationellt vatten men också från grannländerna England, Skottland, Holland, Danmark och Tyskland. Omkring 20 000 ton kastas varje år i Nordsjön. På världshaven är detta avfall ett växande hot mot det marina djurlivet.
Vår vackra skärgård
Varje år driver mer än sex tusen kubikmeter skräp iland på Bohuskusten. Det kommer från hela Nordsjöområdet. Kustkommunerna har själva fått ta ansvar för att få ordning på strandstädningen.
1992 drogs den första samlade strandstädningen igång i samtliga kustkommuner i Bohuslän. Sedan dess samlas varje år in mellan 20 000 och 40 000 säckar med skräp plus en mängd större föremål som t ex fisklådor, oljefat och bildäck. Utan städning blir skräpet liggande i årtionden, kanske århundraden. Det skulle bli tjocka avlagringar. Det insamlade skräpet återvinns eller hamnar på deponi.
Utan detta viktiga miljöarbete skulle vi inte kunna njuta av vår vackra skärgård. Strandstädningen bedrivs som ett arbetsmarknadsprojekt där Västkuststiftelsen, Länsarbetsnämnden och BOSAM (numera Fyrbodals kommunalförbund) organiserar städningen tillsammans med kommunerna.Kostnaderna för städningen är mellan 10 och 15 miljoner kronor varje år. Detta betalas av kommunerna och Länsarbetsnämnden.
Strandskräpet på museum?
För att dokumentera denna fråga för framtiden samlade Bohusläns museum 2002 in en liten del av detta strandskräp, med hjälp av strandstädarna Rustan och Lillemor Landgren i Kungälv. Det är exempel på vad man kan finna i en vik på en ö i skärgården sedan havsströmmarna fört soporna från Atlanten, Nordsjön och Skagerrak in till den bohuslänska kusten. Materialet levererades i två svarta 125-liters sopsäckar av Rustan och Lillemor Landgren i Kungälv. Det är till största delen av förpackningar av plast, glas och metall samt en del trasiga fiskeredskap, linor och liknande. En del är fläckade av spillolja. Följande länder är representerade: Sverige, Norge, Danmark, Holland, Tyskland, Polen, Ryssland, England, Spanien, Portugal, Malaysia och Japan.
Läs mer på: